Mätning av inomhusklimat, till exempel mätning av operativ temperatur, drag, CO2-halt (koldioxid), fukt m.m.
Riktlinjer ges ut av Folkhälsomyndigheten genom ”Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus” (FoHMFS 2014:17) och Arbetsmiljöverkets ”Arbetsplatsens utformning” (AFS 2009:2).
Ett inomhusklimat som upplevs eller är varmt, kallt eller dragit kan ge direkta eller indirekta effekter på hälsan. Exempel på direkta hälsoeffekter är huvudvärk, ögonirritation, muskelbesvär och hjärt- och kärlsjukdomar. Indirekta hälsoeffekter kan vara sämre arbetskapacitet och rörlighet vilket kan påverka olycksfrekvensen.
Fastighetsförvaltare och fastighetsägare ska fortlöpande kontrollera sin verksamhet för att motverka olägenheter av människors hälsa, enligt miljöbalkens kap. 26 § 19.
Våra kontroller kan bland annat handla om att kontrollera värmesystemet, mäta inomhus- temperaturen, luftflöden, CO2-halter och kontrollera brukarnas upplevelse av inomhusklimatet. Inomhusklimat och inomhusmiljö används ofta synonymt. Inomhusmiljö är dock ett mycket vidare begrepp som även innefattar kemisk belastning, ljus, buller med mera.